...har varit en av de tyngsta i mitt liv någonsin. Chocken efter allt som hänt har lagt sig och verkligheten har kommit ifatt mig.
Panikångesten har varit en ständig följeslagare denna vecka och efter den kommer en mördande trötthet.
När jag trodde att jag nått botten sjönk jag ytterligare och det är svårt att ens hålla sig flytande. Var på familjerådgivningen tillsammans i onsdags och det var väl ok men det gör så djävulskt ont att höra Johan säga: -Jag älskar dig inte alls längre och att han är nöjd med sitt liv.
Ska inte dit mer nu för de tycker att vi är så olika långt i vår bearbetning att det inte ger något. Kanske har dom rätt vad vet jag. Jag famlar i mörker utan varken ljus, kompass eller karta....
/Anna
lördag 26 april 2008
tisdag 22 april 2008
Smilla 7 år
Nu har det gått ett tag sen jag bloggade och Smilla har hunnit fylla 7 år. Tänk att hon är så stor min tjej. Vi firade med paket på morgonen och på kvällen var "familjen" ( vet inte längre vad som är familj och inte) här. Det var ju en upplevelse jag inte önskar min värsta fiende men jag hoppas att Smilla hade en bra kväll i allafall. Hon fick mycket fina saker bl.a en ny cykel, kläder, en klocka och mycket mycket mer.
I fredags hade hon sina kompisar här på fest med tacos, "drinkar" och määängder med godis. Det var en lugn och mysig tillställning och trots att det var 8 barn här märktes dom knappt.
Kram Anna
tisdag 15 april 2008
Allting är relativt...
Tänk när man hade ett barn då tyckte man det var SÅ jobbigt sen kom tvåan och så kunde man inte fatta att det var så jobbigt med ett barn.
När trean kom så tyckte man liksom vad gnäller man om när man är två vuxna och två barn då är det ju iallafall en vuxen per barn.
NU när man är ensamstående med tre barn inser man att man verkligen inte räcker till och tre barn och två vuxna känns som en underbar lyx, det som var så jobbigt innan.
Undrar vad som skulle kunna få mig att säga ensam med tre barn är väl inget jämför med detta. Vad det än är hoppas jag att jag inte behöver uppleva det ialla fall.
Tro nu inte att jag vill slippa mina barn för dom är det käraste och finaste jag har men det tär på psyket att alltid känna sig otillräcklig.
Kram Anna
När trean kom så tyckte man liksom vad gnäller man om när man är två vuxna och två barn då är det ju iallafall en vuxen per barn.
NU när man är ensamstående med tre barn inser man att man verkligen inte räcker till och tre barn och två vuxna känns som en underbar lyx, det som var så jobbigt innan.
Undrar vad som skulle kunna få mig att säga ensam med tre barn är väl inget jämför med detta. Vad det än är hoppas jag att jag inte behöver uppleva det ialla fall.
Tro nu inte att jag vill slippa mina barn för dom är det käraste och finaste jag har men det tär på psyket att alltid känna sig otillräcklig.
Kram Anna
Amanda cyklar.
Igår hjälpte grannen mig och sätta på stödhjulen på Nellies gamla cykel så att Amanda kunde testa och det gick toppen.
Först var det lite svårt att få till det med att trampa framåt men sen lossnade det och så cyklade hon bara iväg den lilla tokan.
Hon var så himla söt och SÅ stolt.
Insåg just när hon cyklade iväg att min lilla tjej inte är så liten längre.
Kram Anna
måndag 14 april 2008
torsdag 10 april 2008
Dagarna går....
Oj, vad det var längesen jag bloggade nu. Dagarna går på något konstigt sätt bara. Jag kastas från vecka till vecka mellan två sorters kaos. Den ena veckan befinner jag mig i det självklara kaoset som ensamstående mamma till tre barn och det ÄR ett kaos utan dess like (fast trots allt ett underbart kaos) för att nästa vecka uppleva det känslomässiga kaos det är att vara utan sina barn.
Den veckan jag inte har barnen gör jag så gott jag kan för att aktivera mig för man är ju så van att vara igång till 100% hela tiden.
Har ännu inte lärt mig att njuta av lugnet.
Tänk jag som älskade en barnfri dag där jag kunde göra vad jag ville och nu känns alla dessa barnfri dagar som en pina.
Men idag har varit en ok dag trots att jag har varit ledig från jobbet. Har spenderat första halvan av dagen med min underbara vän Eva och vi har bara gjort saker VI tycker om. Pratat, fikat, shoppat, kollat internet, tittat på TV och bara varit oss själva (jag säger bara tourettes).
Kvällen spenderade jag med en annan underbar vän, Linda-Marie. Vi startade med en härlig promenad i vårkvällen och avslutade med god mat framför tvn.
Nu är jag hemma igen och det är både skönt och konstigt. Har ännu inte vant mig vid tystnaden som råder här den ena veckan men någon gång i framtiden kanske jag kan njuta av den.
Ska kolla tv en stund och sen försöka sova ( Somnar antagligen i soffan som alla andra kvällar men det får väl vara ok)
Kram och tack för idag / Anna
Den veckan jag inte har barnen gör jag så gott jag kan för att aktivera mig för man är ju så van att vara igång till 100% hela tiden.
Har ännu inte lärt mig att njuta av lugnet.
Tänk jag som älskade en barnfri dag där jag kunde göra vad jag ville och nu känns alla dessa barnfri dagar som en pina.
Men idag har varit en ok dag trots att jag har varit ledig från jobbet. Har spenderat första halvan av dagen med min underbara vän Eva och vi har bara gjort saker VI tycker om. Pratat, fikat, shoppat, kollat internet, tittat på TV och bara varit oss själva (jag säger bara tourettes).
Kvällen spenderade jag med en annan underbar vän, Linda-Marie. Vi startade med en härlig promenad i vårkvällen och avslutade med god mat framför tvn.
Nu är jag hemma igen och det är både skönt och konstigt. Har ännu inte vant mig vid tystnaden som råder här den ena veckan men någon gång i framtiden kanske jag kan njuta av den.
Ska kolla tv en stund och sen försöka sova ( Somnar antagligen i soffan som alla andra kvällar men det får väl vara ok)
Kram och tack för idag / Anna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
