Jag är så otroligt löjlig men jag har så svårt att sova när Johan inte är hemma. I helgen har han varit och hälsat på en kompis i Göteborg och jag har verkligen inget emot att han åker iväg. Det är en lyx som ingen av oss någonsin skulle missunna den andra men jag kan bara inte sova när han inte är här. Det handlar inte om att jag är rädd för att vara själv utan mer om att det är tomt i sängen. Sen ska jag inte sticka under stol med att det alltid finns nån slags rädsla att det ska hända honom något. Det har blivit så mycket värre sen mamma dog, kanske av förklarliga skäl, men det är verkligen jobbigt. Vill ju vara en sån där cool och lugn människa som inte oroar mig och nojjar för allt men ju äldre jag blir desto större blir rädslan att det ska hända mina närmaste något.
Nu är han iallafall hemma och det är väldigt skönt.
Kram TramsAnna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ring så kommer jag och sover bredvid dig.. =) Kram!! Grattis i förskott förresten!
Skicka en kommentar