Tack för ditt råd men jag ger inte så mycket för det då du inte ens vågar tala om vem du är. Om du tycker att jag är så jävla gnällig så är mitt råd till dig: -Skit i att läsa min blogg. Jag vet inte vad du har för livserfarenhet men med tanke på dina råd är den nog inte så stor.
Oj, ledsen om du tog det på fel sätt. Nej, jag tycker inte att du är gnällig, inte alls. Men ibland måste man bara bestämma sig; idag är jag glad! Och det funkar. Och synd att du dömer mig, du vet ju som sagt inte vem jag är. Men jag har minst lika mkt liverfarenhet som du har, kanske tom lite mer. All lycka till dig!
Då måste jag få fråga hur jag skulle ta det när du för det börjar hela inlägget med att kalla dig "Get your ass straight" Eftersom du inte känner mig kan jag börja med att berätta att jag i grund och botten är en otroligt positiv människa men det här är MITT "gnällhål" Ett ställe där jag skriver om mina känslor och saker som är tuffa i mitt liv. Där jag får stöd av människor som bryr sig om MIG. Men om du har så mycket livserfarenhet kan du väl komma med lite riktiga råd om hur man får ihop livet som ensamstående trebarnsmamma med allt vad det innebär.
Anna.. gnäll på.. om det hjälper.. jag förstår din ångest.. stress och tristess.. jag är alltid här.. för dig.. du vet vart mitt hus bor.. Kram.. lillis..♥
Ja, Get Your Ass Straight behöver ju inte övertolkas. Kanske inte ens var riktat mot dig. Rent allmänt, kom igen! Det är kanske riktat till alla som läser! Kom igen! Du får gärna gnälla, om du tycker att du mår bättre då. Fine by me. Jag vet att du har det tufft, jag har läst. Men ibland måste man faktiskt bara bestämma sig. Sen spelar det ingen roll hur gammal eller ung man är, hur mkt man levt eller hur många barn man har. Livet kan vara nog så jobbigt ändå. Planring, hjälp och ngn professionell att prata med, det kanske är bättre råd då. Men börja med att bestämma dig för att vara glad. Ibland hjälper det lilla. Och eftersom du är en glad person, enl dig själv, så ska ju inte det vara så svårt, eller? All lycka!
First: Oj, oj....bry dig inte Anna, lite för mycket påhopp och hetsk stämning.
Sen: Visst får man tycka att trekombinationstryckningen vore en fantastisk omstart på livet, för vissa dagar vill man ju bara ge upp. Sen nästa dag känns det annurlunda och man kan bita ihop på ett helt annat sätt. Dag tre kanske någon ler lite trevligt mot en och det räcker över dag fyra och fem också :-).
Och även om det skulle gå att bestämma sig för att nu jävlar ska jag vara glad, skulle det vara önskvärt? Är det inte nu, i skilsmässans kölvatten, som mycket skit ska ut? Och bestämmer man sig för att vara glad hela tiden då kanske man har glömt bort de andra känslorna?
Linda: Inga påhopp, bara rena råd. Skilsmässans kölvatten? I vilket tidevarv lever ni kvinnor? Ett år! Man kommer alltid ha de "bitska" känslorna gentemot mannen som gjorde detta mot en, men när är det dax att gå vidare då? Detta är inga påhopp, bara en undran, rent allmänt? Jag är helt för "bryt ihop och gå vidare", men som sagt, hur länge ska man bryta ihop och när ska man gå vidare? Ledsen Anna om du blir objektet för dessa sk "påhopp", men ta det för vad det är (råd) och om du inte vill det, skit i det. ;-) Nu lämnar jag denna chat. All lycka till dig!
men tänk på att det alltid är tufft med högtidsdagar när man sörjer något. Man har många minnen och likaså tankar på hur man trodde man skulle tillbringa kommande högtidsdagar. Var extra snäll mot dig själv när du vet att du närmar dig såna dagar och jobba hårt på att skapa nya fina minnen som med tiden kommer "ersätta" de gamla.
9 kommentarer:
Ja, det kan man. Eller så kan man bara bestämma sig att "nu slutar jag gnälla, vara bitter, nu är jag glad". Jag lovar, det funkar!
Tack för ditt råd men jag ger inte så mycket för det då du inte ens vågar tala om vem du är.
Om du tycker att jag är så jävla gnällig så är mitt råd till dig:
-Skit i att läsa min blogg.
Jag vet inte vad du har för livserfarenhet men med tanke på dina råd är den nog inte så stor.
Oj, ledsen om du tog det på fel sätt. Nej, jag tycker inte att du är gnällig, inte alls. Men ibland måste man bara bestämma sig; idag är jag glad! Och det funkar.
Och synd att du dömer mig, du vet ju som sagt inte vem jag är. Men jag har minst lika mkt liverfarenhet som du har, kanske tom lite mer.
All lycka till dig!
Då måste jag få fråga hur jag skulle ta det när du för det börjar hela inlägget med att kalla dig "Get your ass straight" Eftersom du inte känner mig kan jag börja med att berätta att jag i grund och botten är en otroligt positiv människa men det här är MITT "gnällhål" Ett ställe där jag skriver om mina känslor och saker som är tuffa i mitt liv. Där jag får stöd av människor som bryr sig om MIG.
Men om du har så mycket livserfarenhet kan du väl komma med lite riktiga råd om hur man får ihop livet som ensamstående trebarnsmamma med allt vad det innebär.
Anna.. gnäll på.. om det hjälper.. jag förstår din ångest.. stress och tristess.. jag är alltid här.. för dig.. du vet vart mitt hus bor.. Kram.. lillis..♥
Ja, Get Your Ass Straight behöver ju inte övertolkas. Kanske inte ens var riktat mot dig. Rent allmänt, kom igen! Det är kanske riktat till alla som läser! Kom igen!
Du får gärna gnälla, om du tycker att du mår bättre då. Fine by me.
Jag vet att du har det tufft, jag har läst. Men ibland måste man faktiskt bara bestämma sig. Sen spelar det ingen roll hur gammal eller ung man är, hur mkt man levt eller hur många barn man har. Livet kan vara nog så jobbigt ändå.
Planring, hjälp och ngn professionell att prata med, det kanske är bättre råd då. Men börja med att bestämma dig för att vara glad. Ibland hjälper det lilla. Och eftersom du är en glad person, enl dig själv, så ska ju inte det vara så svårt, eller?
All lycka!
First: Oj, oj....bry dig inte Anna, lite för mycket påhopp och hetsk stämning.
Sen: Visst får man tycka att trekombinationstryckningen vore en fantastisk omstart på livet, för vissa dagar vill man ju bara ge upp. Sen nästa dag känns det annurlunda och man kan bita ihop på ett helt annat sätt. Dag tre kanske någon ler lite trevligt mot en och det räcker över dag fyra och fem också :-).
Och även om det skulle gå att bestämma sig för att nu jävlar ska jag vara glad, skulle det vara önskvärt? Är det inte nu, i skilsmässans kölvatten, som mycket skit ska ut? Och bestämmer man sig för att vara glad hela tiden då kanske man har glömt bort de andra känslorna?
Kram
Linda
Linda:
Inga påhopp, bara rena råd.
Skilsmässans kölvatten? I vilket tidevarv lever ni kvinnor? Ett år!
Man kommer alltid ha de "bitska" känslorna gentemot mannen som gjorde detta mot en, men när är det dax att gå vidare då? Detta är inga påhopp, bara en undran, rent allmänt?
Jag är helt för "bryt ihop och gå vidare", men som sagt, hur länge ska man bryta ihop och när ska man gå vidare?
Ledsen Anna om du blir objektet för dessa sk "påhopp", men ta det för vad det är (råd) och om du inte vill det, skit i det. ;-)
Nu lämnar jag denna chat.
All lycka till dig!
Nej, jag tror inte det går..
men tänk på att det alltid är tufft med högtidsdagar när man sörjer något. Man har många minnen och likaså tankar på hur man trodde man skulle tillbringa kommande högtidsdagar. Var extra snäll mot dig själv när du vet att du närmar dig såna dagar och jobba hårt på att skapa nya fina minnen som med tiden kommer "ersätta" de gamla.
isabeli
Skicka en kommentar