tisdag 16 december 2008

Omskakad..

..Idag vaknade jag av att garderobsdörrarna slog häftigt.
For upp ur sängen och slog till den ena och tänkte att gud vad det måste blåsa. När jag sen tittade ut och det var helt vindstilla började jag allvarligt fundera på om det spökade och det var någons sätt att säga mig något.
Kollade runt i hela huset efter någon slags förklaring men kunde verkligen inte hitta något som var fel. Efter 20 minuter ringde jag till pappa för att berätta vad som hänt. Då säger han att han också känt något vid samma tidpunkt. Puh!!, jag andades ut och kunde konstatera att jag inte blivit psykiskt störd (var lite orolig där ett tag)
När jag sen läste på nätet att det varit jordbävning kändes det nästan lite häftigt att ha varit med om det. Betydligt trevligare än spöken i mitt sovrum iallafall :D

fredag 12 december 2008

Härlig dag.

Idag har som kontrast till föregående inlägg varit en riktig mysdag, en sån där dag som när den är slut känns som bomull runt hjärtat.
Dagen startade tidigt med Lucia på dagis. Det är lika mysigt varje år.
Här är mina fina små lucior.


När vi lussat klart på dagis åkte Smilla till skolan och vi andra åkte hem och slappade en stund.
Efter en liten runda hos Amandas astmadoktor och en underbar lunch i sjukhusets cafeteria hämtade vi Smilla i skolan och begav oss till Alvesta.
Där var det dags att lussa lite för Alvesta kommuns "höjdare"
Självklart blev det en fika med "Joakim" till tjejernas stora glädje.





När vi ätit upp all fika åkte vi vidare till nästa anhalt som var Försäkringskassan i Växjö och vår älskade Linda.
Där fick vi ett härligt mottagande och jag såg en och annan tår leta sig fram i ögonen på våra åhörare.


På kvällen hade vi Idolparty här hemma och tjejerna var i sitt esse. Sex pesoner som kunde ge dem sin totala uppmärksamhet, det finns inte mycket som slår det.
Det friserades hår, killades ben och fotades hej vilt.



Tyvärr vann ju inte min och Smillas favorit men hon var rätt nöjd ändå.
Härligt att se henne så glad efter ett par ledsna dagar.
Jag är så glad att jag har så underbara härliga vänner.
Stor kram till er alla.

tisdag 9 december 2008

Galen dag..

Idag har varit en galen dag. Totala kontraster under hela dagen. Morgonen startade med ett storgräl med Smilla och det var en mycket arg tjej jag lämnade i skolan.
Sånt sätter sig liksom i magen varesig man vill eller inte.
Hon är så känslig min stora tjej.
När jag sen kom hem mös jag ner i sängen med Amanda efter att ha skickat iväg Nellie med dagis som hämtade upp henne hemma.
Lugnt och skönt.
På eftermiddagen hämtade jag Smilla och hennes kompis Ebba i skolan.
Vi sa förlåt och allt var bra.
När vi kom hem var det sen mellansyster Nellies tur att bryta ihop. Hon fick ju inte vara med Storasyrran och hennes kompis.
Vid tre fick vi besök av Ebbas mamma Anna och lillebror Filip. Då följde en lugn stund med tjejsnack och djupa tankar.
När de gått hem vid 17-tiden brakade återigen Smilla ihop. Hon berättade en massa saker som gör ont i en mammas hjärta men som förklarar en del av hennes utbrott.
Det värsta är att jag inte kan göra så mycket åt det som tynger henne och jag kan inte göra henne till viljes utan att riva upp hus och helvete och skapa ännu större problem.
Efter en lång pratstund i sängen hjälptes hon och jag åt att laga köttfärssås och spaghetti. Vi lekte restaurang, Smilla var servitris och jag fick vara kock och Nellie, Amanda och kompis
Madde var gäster.
Vid matbordet bröt återigen Nellie ihop för att man inte kunde få restaurangens "vuxenportion" i djup tallrik utan då fick välja "barnportion".

Hur ska man lyckas göra alla nöjda? En omöjlighet gissar jag.

Efter en stunds skrikande på övervåningen återvände hon i allafall till matbordet och vi kunde äta i lugn och ro.
Efter maten hann vi med ett par duster till gällande dataspelande kontra läggdags men nu tror jag att alla tre sover.
När jag tittar tillbaka på vad jag skivit inser jag att detta är en rättså vanlig dag i halva delen av mitt liv.

Det som tynger mig just nu är vad jag ska göra för att göra livet lite lättare för min stora prinsessa. Hon har upplevt alldeles för många sorger i sitt snart åttaåriga liv.
Ibland gör det så ont i en mammas hjärta.

måndag 8 december 2008

Kristoffer - min husgud.

Ikväll har Martin och jag varit på Palladium och sett och hört Kristoffer Appelquist, Sveriges i särklass roligaste man.
Han är liksom så galen så bara han öppnar munnen så fnittrar jag.
När livet är lite grått och trist så räcker det med 5 minuter Kristoffer för att livet skall återvända.
Att sen Martin och jag delar denna fascination gör ju liksom saken bara bättre.
Äntligen en människa till som fattar vilket geni han är.
( Tack Martin för en toppenkväll, favorit i repris snart? )
Kram Anna

onsdag 3 december 2008

Utom all kontroll

Idag fick jag ett mess från en vän från ett föredetta liv.
En som inte funnits där på länge men som var min närmaste under många år.
Saker som hänt har slitit oss isär och jag har läkt men helt plötsligt är jag ett öppet sår.
Vad är det som händer just nu?
Jag som hade kontroll på mitt liv är plötsligt utom all kontroll.
Måste luta mig tillbaka och se allt från utsidan, återfå kontrollen innan jag kan gå vidare.
Så svårt just nu.

söndag 30 november 2008

Förvirrad

Känner mig förvirrad, saker händer och jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det.
Det är nog dags att säga stopp nu, fast hur?
Hur, utan att skapa mer förvirring?

onsdag 26 november 2008

♥ treårstrots ♥

Min treåring driver mig till totalt vansinne ibland.
Just nu är hon inne i en helt makalös tjatperiod. Hon tjatar om precis allt. -Får jag min napp?, -Får jag en banan?, -Får jag ett kex?, -Får jag en glass?
Jag vet att det är helt normalt, jag har varit där två gånger innan men ibland önskar jag att hon hade en offknapp eller åtminstone mute. :-)
Idag tjatade hon sig fördärvad om sin napp som hon vet att hon bara får ha på natten och då sa jag -Om du tjatar om nappen en gång till klipper jag av den. Hon spände ögonen i mig och sa
-Jag vill ha nappen varpå jag klippte av den. Snacka om att bli snopen. haha
Tack lov så vet man ju när man är på tredje barnet att det går över även om det inte känns så.
Kram Anna ♥