söndag 25 januari 2009

Veckan som gått..

Så har ännu en vecka med tjejerna passerat. Det har som vanligt varit en intensiv vecka.
På måndagen fick Amanda som slutat med nappen under sin pappavecka själv klippa sönder sina nappar. ( För er som brukar läsa följdes klippandet denna gången inte av några tårar)
Hon har varit jätteduktig och somnat med en gång och inte ens frågat efter nappen.

Om ni kollar noga ser man hur hon verkligen klipper av sugdelen på nappen.

I tisdags tog vi en tur till Leos lekland och hade en mysig eftermiddag.
Jag fick chansen att leka av mig lite jag oxå. haha

Nellie hoppade som hon aldrig gjort annat i sitt liv.


Tokiga tjejer i bollhavet.

Nu är det söndag igen och imorgon är det dags för tjejerna att åka till sin pappa.
Denna vecka har jag planer på en resa till IKEA för att inhandla lite saker till min stora dotters rum som jag ska göra iordning och överraska med till hon kommer nästa gång.
Lovar att jag ska visa före och efter bilder under veckan.
Sen ska det tränas, arbetas och hinnas med lite fest till helgen.
Uppdatering kommer.





lördag 17 januari 2009

Jag lever...

..tänkte bara meddela att jag lever, om ni började undra.
Sista veckorna har varit lite upp och nervända.
Saker och ting är inte alltid vad man tror.
Längtar efter förändring men jag antar att enda sättet att förändra är att börja hos sig själv.
Vad vill JAG? Vem vill jag vara? Hur vill jag vara?
Processen pågår just nu....om än lite skakigt.

onsdag 31 december 2008

Årets sista dag..

..och mitt första nyår utan mina barn. Skulle enligt planen ha jobbat ikväll men då den vidriga influensan tog min kropp i besittning i lördags och fortfarande regerar blir det en lugn hemmakväll med den fina "lillasystern" och faderskapet.
Det känns konstigt att mina barn ska fira in det nya året utan mig men ibland blir det inte som man tänkt sig och nästa år är det min tur. Gott nytt år till er alla mina bloggläsare.
Vi ses nästa år.

söndag 28 december 2008

Leos lekland

Idag har jag haft min premiär på Leos lekland. Tjejerna har varit där flera gånger med sin pappa så de hade stenkoll på allt. Trots att jag är dunderförkyld, hade feber och är totalt utan röst begav vi oss till Leos idag. Har man lovat så har man. Det var verkligen jättemysigt och barnen lekte och jag och Linda satt och pratade eller rättare sagt HON pratade och jag väste haha.
Det var så härligt att se barnen leka och ha så kul. Skönt att man inte har några småbarn som behöver passning längre. Det var absolut inte sista gången vi åkte dit. Nästa gång ska jag se till att jag inte är sjuk så jag också kan åka och klättra haha.

lördag 27 december 2008

Julen är över...



Nu har jag firat min första jul som skild och det gick faktiskt över förväntan. Pappa kom hit vid lunchtid och vi fixade iordning maten. ( som min underbara pappa hade lagat)
Lagom till Kalle hade vi ätit klart så de andra satte sig i soffan medan jag fixade iordning i köket.

Efter Kalle sa tjejerna - Morfar, ska du inte gå ut och röka. ( De var ju helt övertygade om att han skulle vara tomte) Döm om deras förvåning när han efter att ha rökt kommer in igen som ingenting.



Fem minuter senare kom den "riktiga" tomten. Linda-Maries lillebror var en mycket bra tomte även om både Smilla och Nellie listade ut att det var han.

När tomten gått var det dags för den enorma julklappshögen att delas ut. Tjejerna fick mängder med saker. Bla Playstation med både Buzz och Singstar (till mammas stora glädje) OCH Wii (Jag vet min far är totalt galen ) De blev överlyckliga och resten av kvällen spelade vi Wii och Buzz. Morfar blev minst lika uppspelt som barnen. Härligt att se dem spela. De fick även kläder, böcker, vanliga spel, Bratzdockor och puzzel.





Själv fick jag parfym, spel, puzzel, en bok, stekpanna och presentkort.

På kvällen kom Linda-Marie till oss och åt tomtegröt som pappa kokat precis som vi gjorde när jag var barn. Av henne fick jag en jättefin halsdukoch mina älskade Iittalaglas.



När alla gått hem och tjejerna somnat kom en viss känsla av ensamhet men jag inser att jag nog var rättså ensam i min relation också även om det är tufft att erkänna det.
Självklart saknar jag någon att krama, någon att vakna jämte på morgonen men förhoppningsvis kommer det så småningom.
Kram Anna

tisdag 16 december 2008

Omskakad..

..Idag vaknade jag av att garderobsdörrarna slog häftigt.
For upp ur sängen och slog till den ena och tänkte att gud vad det måste blåsa. När jag sen tittade ut och det var helt vindstilla började jag allvarligt fundera på om det spökade och det var någons sätt att säga mig något.
Kollade runt i hela huset efter någon slags förklaring men kunde verkligen inte hitta något som var fel. Efter 20 minuter ringde jag till pappa för att berätta vad som hänt. Då säger han att han också känt något vid samma tidpunkt. Puh!!, jag andades ut och kunde konstatera att jag inte blivit psykiskt störd (var lite orolig där ett tag)
När jag sen läste på nätet att det varit jordbävning kändes det nästan lite häftigt att ha varit med om det. Betydligt trevligare än spöken i mitt sovrum iallafall :D

fredag 12 december 2008

Härlig dag.

Idag har som kontrast till föregående inlägg varit en riktig mysdag, en sån där dag som när den är slut känns som bomull runt hjärtat.
Dagen startade tidigt med Lucia på dagis. Det är lika mysigt varje år.
Här är mina fina små lucior.


När vi lussat klart på dagis åkte Smilla till skolan och vi andra åkte hem och slappade en stund.
Efter en liten runda hos Amandas astmadoktor och en underbar lunch i sjukhusets cafeteria hämtade vi Smilla i skolan och begav oss till Alvesta.
Där var det dags att lussa lite för Alvesta kommuns "höjdare"
Självklart blev det en fika med "Joakim" till tjejernas stora glädje.





När vi ätit upp all fika åkte vi vidare till nästa anhalt som var Försäkringskassan i Växjö och vår älskade Linda.
Där fick vi ett härligt mottagande och jag såg en och annan tår leta sig fram i ögonen på våra åhörare.


På kvällen hade vi Idolparty här hemma och tjejerna var i sitt esse. Sex pesoner som kunde ge dem sin totala uppmärksamhet, det finns inte mycket som slår det.
Det friserades hår, killades ben och fotades hej vilt.



Tyvärr vann ju inte min och Smillas favorit men hon var rätt nöjd ändå.
Härligt att se henne så glad efter ett par ledsna dagar.
Jag är så glad att jag har så underbara härliga vänner.
Stor kram till er alla.